Låångt inlägg

Herrejistanes vad kvavt det är i dag. De stora barnen ringde när jag var ute en sväng och berättade att det blixtrade och åskade på samma gång. Nära var det alltså.

I dag blev det lunchning med farfar, min farfar. Det är inte ofta vi träffas. Vintertid blir det ungefär en gång i månaden, sommartid blir det alltid mindre. Vi lunchade på lunchhaket i närheten och tog kaffepåmaten hemma. A hade bakat muffins och kladdkaka. Och jag hade, kors i taket, inspiration till att baka i går kväll så jag bakade hallongömmor med maräng. Så för en gång skull hade vi något att bjuda på. Maken drog i väg till Vallentuna för att hämta lilla älsklingen. Farfar och jag satt på altanen och njöt av sommaren en stund.

På väg hem råkade jag svänga in på Mobackes. Stora blomsteraffären i den lilla staden. Åh vad mycket fint det fanns. Nu när jag börjat landa hemma igen vill jag ha det lite fint hemma. Jag är inge vidare på det. Det blev en bollkryss och några blommor till.
Flera av mina vänner är fenomenala att få till det så där fint och mysigt med små medel. Det bara blir... fint och mysigt. Jag lyckas dåligt med det. Kanske för att jag är så värdelös att plocka. Det ligger alltid en träningsväska någonstans, eller en strumpa eller en hel tvättpåse med tvätt som ska sorteras eller en oupp-packad väska eller en möbel som är på väg någonstans. Jag kommer aldrig till det där mysiga.
Fast jag är ganska fenomenal att titta på barnen när de spelar badminton, eller skjutsa dem till träningar. Det får väl vara gott nog just nu. Det får vara fint hemma när de har blivit stora och inte vill ha mig omkring sig längre. Jag fixar inte båda delarna, att ha det fint hemma och att skjutsa och hämta och titta på barn.

Vi har sedan länge bestämt att 2 aktiviteter utanför skolan är nog. L har smalnat av så han har en vinter och en sommaraktivitet, fotboll och badminton. A har just nu segling på sommar och badminton på vintern. N har fotboll under sommaren och har senaste vintern spelat badminton och tennis. Till hösten blir det nog badminton och ev bandy/ishockey för honom. Det här fyller ut våran tid. Det är ur-jobbigt ibland. Men allra oftast så himla roligt att de faktiskt gör någonting. Mycket tid över till maken och mig blir det inte och inte mycket tid till att umgås med vänner heller. Och just det här med vänner pratar maken och jag en hel del om. Vi inser mer och mer vad viktigt det är. Att ha folk omkring sig som tycker om en och som tycker man är ok att umgås med trots ens fel och brister.

Oj, oj nu blev det ett långt inlägg igen och endast en bild blev det också.

As muffins