onsdag 30 november 2011

Är

Mellan regnen och de varma dagarna hinner det ibland lägga sig en ishinna.

Dagen i dag är. Den bara är. Lite stressande att inte ha presterat särskilt mycket. Eller, näe egentligen inte. Det är inte ett dugg stressande. Maken och jag har tagit oss tid och sitta och dricka kaffe tillsammans i säkert över en timme innan han fick "måsten" och jag tog en promenad. Vi har lyckats få i hop lite adventsstämning också, särskilt efter att vi röstade ner L och han fick stänga av sin "house"-musik och vi fick spela Sofia Kjellgrens julskiva. I år beslutade jag, efter förra årets dåliga deltagande i pepparkaksbaket av barnen, att bara köpa en liten deg och inte göra en deg för 300 pepparkakor. Det var precis lagom. N bakade i 5 minuter, L och A bakade klart degen och var helt nöjda efter det. Nu knyter jag i hop dagens säck och stoppar N i säng, sedan A, sedan mig och när de äldsta herrarna lägger sig vet man inte.

 


Hopblandat med Arbråpepparkakor i burken blir det riktigt mycket kakor.


måndag 28 november 2011

Skolvägran och Groove Yard

Vi har ett dilemma. A vår prinsessa och underbara unge vill inte gå i skolan. Idag är hon hemma. Igen. Vi har bönat, bett, hotat, skällt och mutat. Det hjälpte inte. Hon vill inte gå dit. Ingen är dum mot henne, hon har bra vänner men hon fixar det ändå inte. Det är alldeles för rörigt och högljutt i klassrummet. Vad ska vi göra? Vi har återigen varit i kontakt med skolan. Men hur snabbt kan vi kräva att saker och ting ändras. A behöver att det ändras nu eller ännu hellre förra veckan. I morgon ska hon gå säger hon. Hur dåligt jag än mår ska jag gå säger hon. Hur bra är det då, funderar jag.

I helgen har det däremot varit betydligt bättre. Ingen huvudvärk förutom en urladdning som heter duga med 3 vunna matcher av 4 i ungdomsserien i badminton. I 4e matchen mot Järvsö-tjejen och kompisen Julia åkte hon på däng. Men så snyggt jobbat. Storebror L bjöd även han på en strålande show i den högsta klassen i serien där han sopade hem hela tävlingen. En spännande och lång dag. A och jag liftade hem med varsin familj och var hemma vid halv åtta, L och maken kom hem framemot halv tio snåret. Men långa dagar blir det när avfärden hemifrån är vid sju snåret.
A är redo för serv

Lördag kväll var utekväll med de fina flickorna minus Jenni. Groove Yard fest i Söderhamn. 3 rättersmiddag på Ferdinand med trevliga människor.
Jag är den av oss som alltid går hem först. Men ibland kommer medelåldern även i kapp även andra fina flickor så jag fick med mig Stina hem. Vi hann till och med ta en kopp te och en pratstund innan vi somnade. En stund fick vi sova sen satte katteländet i gång att skrika. Jag hade placerat min neccesär på mattan över golvbrunnen på toaletten där katten dricker vatten. Stackars katt höll ju på att törsta i hjäl innan matte flyttade på den oartiga gästens saker.
Petra, Stina och Jag


Groove Yard


lördag 26 november 2011

Märta

Det knackade på dörren. Då kom Märta 8v. Hon är söt, hon luktar gott och hon är inte min... Men bruttan är min ett tag till.
Märta och A

Märta 8 v.

Fredag kväll på landsbygden i Hälsingland. Vad roar man sig med då?

Jag gillar verkligen hösten... det kan jag tjata om hur mycket som helst. Fast i går blåste det lite väl mycket. Men då kan man var inne och stöpa ljus! Annika och jag gjorde en superduper snabb stöpning av 60 enkla ljus, 4 trearmade och en krona som var det fulaste jag sett någon gång. Makarna backade upp med förrätt, huvudrätt och efterrätt mellan varven.
En av kvällens kockar fyller fläskfilén

N hjälper till med kommunikationsradion i högsta hugg.

Vätskepauser är viktiga.


De enkla ljusen blev helt ok.


Kronan blev verkligen skitful. Den fick Annika...

Nu är det dags för Gusbo 5an igen så att jag blir laddad inför kvällens festligheter.

torsdag 24 november 2011

Blekt blondin

Med tillåtelse från N får jag lägga ut denna ambulansrapport hittad på pappans skrivbord: "Vi har varit på två larm i dag. En med bröstsmeter och hjärtinfark. Det nästa larmet var bara bröstsmeter"
I morse hade brandmannen/ambulanssjukvårdaren sovmorgon. Det sliter att kliva upp så tidigt och jobba varje morgon... Han hade förstärkning på eftermiddagen i stället av Anton.

Jag har efter många år blivit riktig blondin igen, inte en äkta, men dock blondin. A och N flinade en hel del när jag kom hem och tyckte jag såg ganska kul ut. Efter klippningen hann jag träffa Petra en snabbis på CFL innan det var dags för en tur till Arbrå igen. Nästan södra Hälsingland runt idag.

Jag har varit riktigt pigg i dag, och i går också. Ända fram till kl 18. Då står någon och bankar mig i huvudet med en gummiklubba. Jag blir så otroligt sovtrött. Har svårt att lägga mig då för att jag är rädd att jag ska vakna vid kl1 och inte kunna somna om, så jag kämpar för att hålla mig vaken. Efter en timme eller så blir jag über pigg och har svårt att varva ner i stället. Aldrig är man riktigt nöjd. Men det är skönt att vara pigg på dagen. I morse hann jag till och med två vändor med olika mindfulness tekniker. De gör gott. Men ingen fysisk aktivitet alls under dagen. Det får bli en annan dag.

tisdag 22 november 2011

Frustration och ljusstöpning

Vilken dimma det är i dag. Både i och utanför mig. Läskigt halt är det också. Jag tycker trots det att det är skönt med vinter och höst. Lite mer gruvsamt än vanligt kanske att komma ut promenad/jogg men inte speciellt mycket.

Igår kväll hade sonen satt klockan på ringning till kl 3 på morgonen. Då var det en planerad utryckning igen. Tack och lov kollade jag klockan innan han somnade och fick honom att sätta den på kvart i sju.
Ambulansförare N


A stöper

Jag har börjat fundera en del på hur det ska bli när jag går upp i arbetstid. Hur kommer jag att orka att ha ett socialt liv på helgerna? Lördag kväll spenderade vi hemma hos goda vänner - helt kravlöst. Några damer i min ålder och jag stöpte ljus i söndags. Trevligt var det och inte stressande på något sätt och ändå var jag helt utpumpad hela måndagen. Jag tål ju ingenting. Det är så frustrerande. Det tar tid säger de vänliga själarna. Låt det ta tid. Men jag vill inte att det ska ta tid. Jag vill orka här och nu. Awhhh! 
Moi och I


O och A

Nästa krona till doppning

Resultat 1

Resultat 2


Nu på förmiddagen var jag en sväng till Ns klass och hälsade på. Han hade ingen lust att gå till skolan i morse och jag jobbar em i dag så vi kom överens om att jag skulle komma en stund. Då blev det bra. Det är bra att komma in i bland och finnas bland barnen. Jag tycker det är viktigt att de andra barnen vet vem jag är likaså att jag vet vilka de är.

 A har haft huvudvärk nästan hela höstterminen. Vi har vridit och vänt på allt för att fundera på vad det kan vara. Vi har varit till skolläkaren och han hittar inget fel. A säger att hon trivs bra och har bra vänner. Förra veckan kom hon på att det är väldigt rörigt i hennes klass under lektionerna. I går morse sa hon helt enkelt: "Jag tänker inte gå till skolan, jag orkar inte med stöket i klassrummet." Jag for till skolan för att prata med läraren och satt utanför klassrummet en stund och väntade. Fy sjutton vilket liv. Jag skulle aldrig kunna jobba i den miljön. Jag förstår dotra helt och fullt. Rektorn har ringt och pratat med oss och är medveten om problemet som faktiskt hade tagits upp av läraren innan jag kom till skolan igår. Så för läraren är det också ett arbetsmiljöproblem. A är i skolan i dag. Men vi vet inte om hon går dit i morgon. För att försöka få bukt med huvudvärken har vi börjat med akupunktur. Från att ha blåvägrat nålar fick jag i går sätta 4 stycken och dessutom skruva på en av dem en gång. Det tar sig, hon är modig.


Li 4
Nu dags för Gusbo 5an innan det är dags för artrosutbildning senare på eftermiddagen.

fredag 18 november 2011

901 prio ett.

Som jag skrivit tidigare älskar den yngsta sonen allt som har med blåljus bilar att göra. Vi har nästan varje morgon en diskussion om att man måste kliva upp i tid för att hinna med bussen till skolan och anledningen till varför man bör gå till skolan. Den här sista veckan har varit tvärtemot.
När maken och jag var till Stockholm förra helgen köpte vi en väckarklocka till N. Måndag, tisdag och onsdag har han haft den på ringning halv sju. Han har haft kläderna i fin ordning, både ytterkläder och andra kläder. Redo att hoppa i. Han har, när klockan ringt, rusat upp, dragit på sig kläderna, sprungit ner och dragit på sig ytterkläderna och sedan ut. Vi undrade så klart vad han höll på med. Jo det har visat sig att det har varit bränder som han måste ut att släcka. Första morgonen var det brand i kaninburen och sedan har det varit varit brand på olika ställen. Men någon morgon har han behövt vara ambulansförare om det krävts pga bilolycka. Sen kan det vara så att någon har bröstsmärtor och det inte är kul att jobba med tycker N.
I går morse gick larmet kl 6. Likaså i dag. I morgon hoppas vi att han inte behöver ha jour utan att han får sova lite längre.

Mitt liv är lite lugnare. Promenader med hunden, titta på när svärmor målar åt oss, stå och vakta på lite kor. Dessutom blommar en blomma för mig. Jag är lite som tjuren Ferdinand. Jag försöker mest att njuta. Igår kväll var jag och tränade lite McKenzie med kollegan Annika som ska upp i examen i morgon. Jag håller tummarna för henne!


Svärmor målar

Kossera







I dag har jag varit på sopplunch med två föredetta kollegor och lyssnat på Lighting River string band. God mat och trevlig sällskap.
A-C och B-M

Lightning River string band

onsdag 16 november 2011

Ensamhet med Pernilla Andersson

När jag tittar tillbaka på mitt "krisår" kan jag se vissa saker nu som jag inte reflekterat över tidigare. Jag har alltid tyckt om att vara ensam. Jag har trivts bra i mitt eget sällskap när det har varit självvalt. Missförstå mig inte, jag älskar att vara med vänner, familj och vänliga människor. Men jag har också tyckt om att vara själv. Det sista året och även längre tillbaka har jag inte alls tyckt om mitt eget sällskap. Jag har velat haft någon runt mig hela tiden. Maken har haft ett schå att alltid behöva finnas i närheten. Jag har sett till att fylla mina kväller och helger med aktiviteter så att jag inte skulle behöva känna efter hur det är att vara med mig själv. Jag har haft så roligt och trevligt, men det har inte gett mycket vila.

Idag har jag haft en skitdag, min första på mycket länge. Jag har snuddat vid mina tankar som jag hade i somras, men har med mindfulness-tänket betraktat de som tankar och ingen sanning. Jag la mig och sov på eftermiddagen och sen kändes det ok igen. Då gjorde jag något jag aldrig gjort förut, jag gick på konsert. Ensam! Och det gick bra! Det var helt ok. Till och med lite mysigt att sitta där med mig själv. Och det var så bra. Konserten alltså... Kanske kan jag börja tycka om att vara mer med mig själv igen, den som lever får se.
Bilderna är med min signatur... rörelseoskärpan. Tänk om man en gång skulle ha råd att köpa en bra kamera.

Pernilla Andersson på Bollnäs kulturhus/folkets hus


Med blixt blir det hårt ljus.



måndag 14 november 2011

En vanlig sketen måndag

Nyss hemkommen från jobbet. Är lite trött idag. Ligger på soffan med hunden nedanför mig på golvet. Inget spännande alls idag. En vanlig sketen måndag. Dammsugaren ligger på golvet och borde stoppas in i städskåpet, väskorna sedan i helgen borde packas upp, tvätten borde tvättas och hängas, potatisen borde skalas, läxan borde läsas, promenaden borde promeneras, bilen städas, sängen bäddas...  Hå hå ja ja. Här är lite kul att titta på iallafall...

Emil teknik tränar
Emil spegeltränar-trött!
Edvin och Filip

När vi kom hem från Stockholm hade det här kommit.

En lunta med kartor och turistbroschyrer. Carol och Keith har donat och plockat i hop och "hajlajtat". Nu är det bara 3 månader och 2 dagar kvar.
Deras dotter Paula gifte sig nyligen, så här såg det ut då:
Carol, brudgum, bruden Paula och Keith

Joanne, Russel med barn.

söndag 13 november 2011

Borta bra och hemma bra!

Jag är hemma. Jag gillar hemma. Från att ha stressat runt som en tok i flera år och inte kunnat sova ordentligt så älskar jag att vara hemma och dessutom sova mycket. Jag vaknar fortfarande flera gånger per natt, men försöker ta det ur mindfulness perspektiv och mest betrakta det, konstatera det och låta det vara. Kan jag inte somna så kan jag välja på att kliva upp, läsa en stund, lyssna på ljudbok eller bara ligga och vila. Det måste fungera skapligt för jag sover och jag älskar det! Nu har jag varit ute i skogen med hunden en timme eller två och är lite lagom "frössen". Det är lugnt i huset. Det blir sen lunch innan badminton träningarna drar i gång för dagen.

Maken och jag kom hem i går kväll efter tre dagar i Stockholm. Vi har haft det så bra. Vi har träffat kloka Eva över en fika, vi har varit och tittat på Lena PH på cirkus, vi har shoppat loss åt maken, vi har varit på spa, vi har druckit och ätit gott och jag har fått dansa. Annika och Ricki sällskapade med oss under ett dygn. Nice! Lite "schletten" och trött men mycket nöjd är det skönt att vara just hemma.
 Annika et moi! 3 grader i luften 30 i vattnet och världens utsikt över Stockholm.


Annika och maken jämför skrovligheten efter badet.

Min bordsman och jag vänslas lite.

Nya analyser på gång, det är liksom deras grej.


Ingen kamera med. Det blev mobilkameran. Utsikten från hotellfönstret.

Kära mor har en underbar gåva. Hon är fenomenal på att städa och hon gör det dessutom gärna bara hon får göra det i lugn och ro. När vi var till Björnrike så satte hon fart på pappa och sig själv och putsade fönster och städade. Nu när vi kom från Stockholm var det återigen undanplockat, tvättat och städat. Det är som att ha goda feer som vandrar runt i huset med sina trollspön - bara det att de här feerna får jobba hårt innan det blir rent.

tisdag 8 november 2011

Framtidstro och bikinilinje

Arla



Maken har varit på Arlamöte i dag. Det första som Arlabonde. Han tyckte det kändes bra.
Det känns som vi båda behövde det här. Helt plötsligt satt vi och planerade framåt och pratade om att köpa in fler kvigor och försöka få ordning på semineringarna. Vi behöver det här. Framtidstro. Det har gått på alldeles för lågt varv allt för länge nu. Jag fick dessutom löneförhöjning, inte mycket men betydligt mer än vad jag fått de senaste åren då jag i princip varit nollad. Inte för att jag inte gjort ett tillräckligt bra jobb utan för att det inte funnits pengar.

Imorgon får vi hem kött. Skönt. Det är lätt att bli bortskämd med att alltid ha köttfärs hemma. Jag blir handfallen när jag inte har det att ta till när planeringen inte är som den ska.

Jag var i Arbrå och jobbade i dag. Det är ungefär 1½ år sedan jag slutade där. Så himla kul att komma dit och träffa mina gamla kollegor. Jag trivs där,liksom jag trivs på min nuvarande arbetsplats. Menn det är kul att växla lite. Efter jobbet gjorde jag något jag aldrig gjort förut. Jag var och vaxade bikinilinjen. F******n vad ont det gjorde! Nu är jag prickig i stället för hårig. Jag hoppas det blir snyggt tills på fredag då jag ska på Spa.
Som grädde på moset ringde kompis Ulrika och bjöd oss på middag nästa helg.

Tjo hoo nu är jag hög på serotoniner, endorfiner, oxcytociner och allt vad det är!

måndag 7 november 2011

Vardag igen

Höstlovet och allhelgona helgen är över. Lugnt och stilla  har helgen förflutit. Åtminstone för mig. Dotra har haft två spökfester att gå på och maken bjöd resten av familjen och grannarna på middag på lördagskvällen. Grannarna placerade vi i soffan framför "så mycket bättre" och sen tog vi deras telefoner. Det är bara L som har en touchmobil i vår familj så när vi får chansen lånar vi andras för att kunna spela Wordfeud. Vi var väldigt sociala... eller inte.
O stod för efterätten.
Rörelseoskärpa är mitt signum :(
Gårdagen förflöt i samma lugna tempo. Lång sovmorgon, en tur till Trönö för att hälsa på Farfar och bio för maken och N. De andra två juvelerna valde badmintonträning i stället.

Älskade farfar

N var med i hockeyskolan förra året och ville fortsätta med det i år. För första gången sa vi i från, det kräver för mycket föräldramedverkan på matcher och cuper odyl så vi mäktar inte med. Han skulle få prova bandykul i stället. Det har väl inte varit jättemycket engagemang från våran sida men det brukar dra i gång när väl isen är spolad. Igår kom han med den strålande idén att han vill prova att spela tennis. Jag jublade inombords: Jaa en inomhussport! Så på onsdag skall han i väg och prova. Vi får se hur det går!