Bilder

Nu har vi kalasat hela eftermiddagen. Pojken är nöjd och kanske det kommer någon till innan dagen är slut. Jag är inte så välplanerad som jag skulle vilja vara så jag bakade bullarna och gjorde tårta medans gästerna var här. Uppe i varv var jag redan. Hade en del att göra på jobbet som måste göras idag och jag ville gå hem tidigare. Men det sket sig kan man säga. Därför var det inte klart det som skulle vara klart när gästerna kom.

Förr i tiden hobbyade jag en hel del i mörkrum. Jag tycker om att jobba timme efter timme med samma bild för att jag ska få bilden exakt som jag vill ha den. Den tiden är just nu förbi. Kanske den kommer tillbaka. Men nu finns den  inte. Men leka lite med bilderna kan jag ju göra i datorn också. Och det har jag gjort med den här bilden. Jag tyckte det blev snyggt. När jag upphetsat ropade på A för att hon skulle få se den fina bilden sa hon " Vad är det med den där´rå?" "Det är ju häftigt" sa jag "att att man kan göra så här." "Ja ha" svarade hon med en suck. Håll till godo med min fina bild!

N 9 år i morgon

I morgon fyller vårat yngsta barn 9 år. Jag minns hans födsel som igår. Jag minns när jag inte skulle visa för A och L vad ont det gjorde när jag fick värkar och jag låste in mig på toaletten och L, omtänksamma snälla L, stod utanför och frågade med orolig röst hur det gick för mig. Om han kunde göra något och om han fick komma in. Och jag försökte svara med en röst som inte skulle tala om hur jäkla ont det gjorde att det gick så bra så och att jag bara hade lite ont i magen.

Jag minns de förbannade säckarna med Kalvkraft som låg bak i "skuffen" på kombin vi hade. De luktade så illa och jag stod på knä i baksätet med näsan över säckarna. Det gick inte att stå på annat sätt. Åh det var så varmt i bilen. Jag så åt maken gång på gång att han måste sänka värmen och skruva på ac´n. Han satt och frös den stackarn och jag bara ville frysa men var så varm.
Sen kom vi till BB. Maken släppte av mig vid intaget och skulle parkera bilen. Jag fick värk på värk och kunde bara gå kortare bitar. När jag stod på alla fyra utanför dörren stod det en ring av människor runt mig och tittade på och sa oj, oj, oj du har ont du och frågade om jag behövde hjälp. Men va f*n, bra kvinna reder sig själv. Jag skulle gå in. Det gick inte . De fick hämta rullstol. Mindre än en timme senare var han ute vår stora guldklimp: 4750 g och 54 cm lång.

Snabba födslar har varit min specialité! Eller så kan det vara så att jag varit så rädd att bli hemskickad så jag inte vågat åka in för tidigt och därför väntat till sista stund.

Nu fortsätter förberedelserna för morgondagens festligheter. För firad vill han bli den lilla gossen och firad ska han bli. Släkt och vänner är välkomna i morgon och på lördag de klasskompisar som kunde komma välkomna.

Weeping willows

Idag gjorde jag en ny upptäckt hos mig själv. Jag är urdålig på att lyssna på musik. Jag lyssnar hellre på en ljudbok. Idag upptäckte jag att det är ju jättebra att lyssna på musik när man skriver journaler.
Vi är fyra stycken som delar ett ganska litet rum. Vi pratar och stör varandra lite till manns och jag är hopplös. För jag pratar hellre än skriver. Problemet är att jag också har kollegor som hellre pratar än skriver. Då blir det inte mycket gjort. Men Weeping Willows grejade det åt mig. I dag skrev jag väldigt effektivt, utan att det blev skittråkigt.

Hurra för Weeping Willows!

Arg

N är arg idag. Vrång och skriker och lyssnar inte. Maken och jag försöker luska ut vad som är fel. Det går inte bra. Han blir mer och mer arg. Tillslut när min ilska har flammat upp flera gånger och han handgripligen har blivit släpad till sitt rum för att lugna ner sig kryper det fram.
Han har bjudit 4 pojkar till sitt kompis-kalas på lördag. En av pojkarna kan inte komma. Två pojkar kommer. Den fjärde pojken hade deklarerat idag att när inte X hade blivit bjuden så tänkte då inte han komma heller. N var förtvivlad. Men att det ska krävas en timmes gräl innan det kryper fram! Både N och jag var helt slut.

Vad säger man då? Vi sa att det går inte att lyssna på allt tok som folk säger. Att det kanske inte var en bra anledning att tacka nej till kalas men tvinga någon till kalas, det kan man ju inte. Att kalaset kommer att bli alldeles jättebra.
Det var tufft att vara N i dag.

Seglarskolan

Igår var det sista seglingen. Det blåste som attan. Först. Duktiga föräldrar hade fixat hamburgare och tårta.Så då åt vi istället. Efter det hade det slutat att blåsa nästan helt.
Det gillar A. Hon tycker inte om att segla om det blåser för mycket.

A är i båten till vänster.

Flickornas meny

Vad bjöd tjejerna på för middag då?
Jo så här blev det:

Förrätt: Toast med skinkröra
Huvudrätt: Grillad kyckling med potatis upp-plockad av kockarna bakade i ugn med timjan, vitlök och salt. Som alternativ fanns strips. Till detta en underbar bearnaise.
Efterrätt: Buffé med skurna frukter och till detta glass, grädde och hemmagjord chokladsås.

Det var så himla gott!

Lugnt

En mycket lugn dag idag. Behagligt. En tur runt byn med A satte pricken över i:et. När vi kom till farmor och farfar tyckte vi det luktade nybakat så vi bjöd in oss på fika. I övrigt som sagt lugnt. Björnjägarna är trötta idag.

A och Mezzo.

Jag gillar får.

Rofyllt.

Snart ramlar kronbladen av

Det kan inte hjälpas. Jag tycker min by är vacker.

Planen

Igår hade jag en plan för hur den här dagen skulle se ut. Igen hade jag planerat så bra men det blev inte riktigt så. A och Mina hade bestämt att de skulle fixa käk i kväll. Å det tackar man ju inte nej till. Så jag tänkte att jag kliver upp i tid, åker och handlar med dom, lämnar dom hemma och drar sedan vidare till staden för att hämta tapeter och seden en tur till farmor på kryddparty och sedan en långpromenad med hunden och sedan middag. Äh, den planen gick åt pipan.

Så här långt ser dagens aktiviteter ut så här. Kliver upp klockan tre för att leta reda på en stol åt L att ha att sitta på när han ska följa med pappan på björnjakt. Vart det fanns en stol hade tydligen mognat i huvudet under natten för i går kväll hade jag ingen aning om  vart den var. Kl 3 hittade jag direkt. Sen var det svårt att somna. 20 över sju vaknade jag av att maken skickade ett mms med en bild på en skjuten björn. Precis ovanför grannarna längst in i byn. Vid stigen där det finns en bäck där jag brukar gå. Pust, då är den björnen borta iallafall.
När jag sent omsider kom upp ur sängen kollade jag lite nätbutiker - jag behöver en ny bikini och då tänker jag mig att det kan vara bra att köpa en sådan nu när det är rea så jag har en till höstlovet. Jag är verkligen en shoppoholic när det gäller nätbutiker. Lätt att klicka hem... oftast lätt att returnera också.

Sen handling med tjejerna, hämta tapeter och meddelande från maken att hundarna hittat en till björn åt Skog-hållet så det skulle bli en lång jakt för dom.
Tjejerna hade bestämt att det skulle vara hemmagjord bea till maten och det tar ju ett tag att göra om man inte vill göra hela satsen på en gång och det är ju lite lurigt så det är bra att ha en mamma till stöd. Så där rök kryddpartyt.
Sen var det dags för kycklingen som behövde lite hjälp att komma in i ugnen och dessutom kan det ju vara intressant att se en död björn också, så där rök promenaden.
Så nu sitter jag här och är lite yrslig och tänker lägga mig en stund. Nöjd med att det är två björnar mindre här.



A och Mina fixar bean


Yrseln kommer troligen från nedtrappningen av medicinen. Om man trappar ned snabbt, vilket jag har varit noga med att inte göra (tagit det successivt från mitten av juli till nu från 10 mg till 5 mg varannan dag nu) eller om man har ätit det länge kan det bli utsättningssymtom vilket kan vara yrsel.

Gästerna som är bjudna kommer om en timme. F*n vad lyxigt det är med matlagande barn!

Ganska lik en människofot på något sätt.

Rejäla klor.

Shoppingtur

De stora  barnen och jag har varit till Valbo på kvällskvisten. Den yngste familjemedlemmen fick inte följa  med. Han fyller år om en vecka och då kanske inte ska vara med på shoppingresor. Han åkte till kompis Erin och sen kom Oliver. Nu ska jag sova.
Förresten så var det en kund som sa 'gå inte så fort flicka lilla'. Fick också en klapp på kinden. Undrar om jag sett ovanligt ung ut idag?

Gräl

I dag var jag effektiv när jag kom hem. Jag slängde av mig skorna, dammsög, lagade mat och åt. Sen brakade det lilla helvetet loss. Vi har ju en dotter och hon är så förtvivlat lik mig till sätter och humöret. Men som tur är har hon fått pappans snällhet och tålamod. Vart hon har fått sin enormt pedagogiska sida från det vete gudarna.
Häromdagen skrev jag ju om vad jag enats om med barnen. Det var vad  jag enats om. En sak jag enats om var att om man inte hade träning eller någon annan aktivitet på kvällen så får man ta sig ett varv runt byn (drygt 1,5 km eller rättare sagt 1856m). Det vägrade lilla tonårsfröken. Då ryker telefonen sa jag. Nej sa hon. Jo sa jag. Då tar jag din telefon istället sa hon. Nej sa jag. Jag ni ser. Det var ingen givande diskussion eller en diskussion som gick framåt. Till saken hör att hon inte rör på sig. Hon ligger i sängen eller sitter och pysslar eller tittar på tv eller spelar tv-spel. Hon gör massor av saker. Men alla är stillasittande aktiviteter.
Eftersom jag i mitt yrke ser vad som händer med folk som inte rör sig och eftersom jag vet att den fysiska aktiviteten i barnaåren är viktig för kroppen när man blir äldre så är det här verkligen min stötesten. Hon behöver inte gå. Hon kan göra vad hon vill bara hon rör sig. Hoppa studsmatta, springa, klippa gräsmattan leka med brorsan. Bara hon rör sig åtminstone 20 minuter.

Det spelar egentligen inte alls någon roll hur man ser ut i kroppen bara man rör på sig och har en någorlunda god kondition. Men dottern vägrar.
Det hela löser sig tillslut. Jag tror hon har varit ute och gått en stund. Hon var trevlig när jag kom hem från min promenad och jag var också ganska trevlig när jag kom hem. Hon fick dessutom sina nya skor. Med 8 cm klackar. Vilken donna jag har! Hon blev så lång. Hon sover nog med dom på inatt.

5 kg plus

Idag är jag bara trött. Luften har gått ur för idag. Dags att rycka upp mig och ta en promenad med hunden. Just nu intalar jag mig själv "jag har aldrig ångrat en promenad, jag har aldrig ångrat en promenad". Så alldeles straxt ska jag gå.

Stora nyheten på jobbet idag var att en ny hälsocentral ska öppna i centralorten. Klokt men kanske också en nackdel för vår bemanning. Vi får se hur det blir.

Jag vill åka till Björnrike. Jag vill ligga och läsa och ut och gå. Äta god mat vill jag också göra. Men 5 kg plus efter semestern talar emot gräddiga såser och goda viner. Jag behöver den där promenaden. Nu.

Tja!

Högviltsprov

Nu kan jag titulera mig jägare. I allafall på papperet men kanske inte i praktiken. Högviltsprovet gick så jäkla bra i dag. Jag satte de tre första serierna och behövde inte skjuta mer. L klarade det också. Men han har grundprovet och haglet kvar att göra. Nu är han super-motiverad till att fortsätta. Vi var 5 som sköt och alla vi klarade oss.

På väg hem från Själstuga när vi passerade Strand stod det en björn och betade en bit från vägen. Men med mindre än två timmar kvar till solens nedgång var det inte någon mening för någon att komma och skjuta. De är bra maffiga de där djuren.

Jag undrar vad jag ska gå för kurs nu då. Eller kanske jag får nöja mig med kursen i Hälsa och livsstil som jag ska läsa mot Halmstad under hösten. Ja, det får nog vara nog med det.



Yes!Yes!Yes! Jag har klarat jägarexamen!



Skatrevet



Majapi och Petra

  Vilken kvällspromenad jag fick i kväll. I underbart och väder och med underbart sällskap. Petra hängde med ut till kusten. Petra och jag har hängt i hop sedan förskolan. Då var vi 6 år. Nu är vi 40 år. Det tycker jag är häftigt och en förmån.

Jag umgås inte särskilt tight med många. Men de jag har runt mig är jag så glada för. Ibland går det faktiskt flera månader och ibland nästan år mellan att vi pratas vid eller träffas. Och andra träffar jag nästan varje helg. Men det är liksom ok ändå. Därför att det finns "något" där som gör att man gillar varann. Vänner är så viktigt!

Ja nu blev jag så där djup igen och nästan gråtfärdig för att jag skriver så vackert...

Åter till kvällens promenad. Dotra var på segelkurs och Petra hade inget emot att följa med ut på promenad. Vi gick från Segelvik till Skatrevet. Vi gick 1 mil. Yes! Dotra fick vänta lite på oss innan vi kom tillbaka. Men det gick bra det med.
Lite mobilbilder blev det iallfall. Här kommer de:

Fina färger

Petra och Mezzo

Lotsbåten

Lycklig hund

Kan det här vara strandråg?

God natt!

Voffor gör di på detta viset?

Jag har ett dilemma. Det har med det här att skriva att göra. En väldigt vuxen sajt länkar till den här bloggen. Varför? Dessutom har jag varit och tittat på vilka sidor som länkar till bloggen och nu syns det att jag varit in på den den sidan.

Vad gör man för att det inte ska ske? Finns det något att göra förutom att ha lösenord till bloggen?

Voffor gör di på detta viset?



Skolan började idag. Alla barnen tyckte nog på sitt sätt att det var okay. Jag fick inte stanna. Jag gick och bokade det årliga julbadet istället. Det gäller att vara ute i tid! Nu ska jag iväg och övningskjuta innan systeryster kommer en vända.

Midnattsloppströjan invigd!

Nu är midnattsloppströjan invigd. Inte av mig och inte under midnattsloppet. Petra kom förbi och jag ville ut och gå. Det ville inte hon. Hon ville springa. Hon fick tantjogga 5 km med mig och inviga tröjan. Det var otroligt trevligt. Jag vill bara springa med sällskap hädanefter. Det är ett elände att jag har så lång till mina springande väninnor. Förutom till spurt-Emelie förstås. Men hon springer ju så förjordat fort.
Så nu går jag tillbaka till mitt promenerande igen.

Maken hade ordnat så vi kunde åka till Stråtjära och övningsskjuta idag. Vi sköt så att bössan blev så varm att det var svårt att se målet, det ångade så mycket. L skjuter bra med helvetesbössan - det är sån rekyl på den att det gör vidrigt ont. Jag skjöt bra med 222:an som är mycket mindre. Lite övning blir det i morgon igen. Så får vi se hur det går på nästa uppskjutning.

Skolstart i morgon. Efter 9 år är det nu ett faktum att jag inte får följa med till skolan första skoldagen. Jag brukar alltid ta ledigt och vara med till första rasten. Men icke i år. Men vi får se hur det ser ut i morgon. Jag skjutsar dem till skolan i allafall.
Samtidigt som det är tråkigt att sommarlovet är slut är det skönt också. Det är skönt att få in lite rutiner igen. Barnen och jag hade ett sammanträde över middan igår. Följande regler enades jag om med dem. Observera att JAG enades.

* Var tredje dag plockar man ur diskmaskinen. Dvs ett barn plockar ur enligt ett schema som rullar på. Idag börjar L imorgon är det N och på tisdag är det A och så rullar det på. De stora barnen ska även plocka i det som står på bänken.
aadet har varit sommarlov från den här rutinen, nu tar vi nya tag.
* Om man inte har någon träning under kvällen går man ett varv runt byn. Hotet är en beslagtagen mobil. Eller så vänder vi på det: Belöningen är att man har fri tillgång till sin mobil...
* Även den blivande 9 åringen måste börja ta ansvar för sina gympakläder.

Så långt kom vi då. Fortsättning följer troligen...

Kvällsmiddag idag blir: Varma mackor med tomat, mossarella och höstkantarellstuvning på förra årets kantareller som jag fick av Petra förra året. (Jag är ju så jädra försiktig att använda dom jag tänker att de kan vara bra att ha. Och vips är det ett nytt år med nya kantareller.)

Nu ska jag skjutsa in de i ugnen.

Inget midnattslopp

Det blir inget midnattslopp inatt. Och jag är inte ett dugg ledsen för det. Det är skönt att vara hemma en helg. Maken, N och jag cyklade ner på samhället där det var "bonden på byn" i dag. Mycket folk, en hel del stånd och trevligt var det. N stannade och tittade på fåren nästan hela tiden medans maken och jag knallade runt. Det var några av de får som går 100 meter hemifrån oss som han kan titta på hela tiden om han vill. Men i dag var de särskilt intressanta.

På förmiddagen började L och jag fixa i ordning hans rum. Väggarna har han målat grå, tyvärr drog färgen iväg mot lila. Men det blir nog ok ändå. Tapeterna till fondväggen kommer till helgen.

Jag har dragit på att gå ut i skogen hela dan. Är lite björnskakis. Men nu ska jag ta mig kragen och gå ut.

Adrenalinkick

Arbetsveckan är slut. Dagen började med en adrenalinkick. Den här veckan har man fått börja jaga råbock. Maken har klivit upp vid 4-snåret och smugit upp till en lada vi har 50 meter från svärmor och svärfar. I morse satt han där i godan ro och drack en kopp kaffe. När han kom upp till ladan så lämnade han porten  lite öppen. Då hörde han någon som kom med snabba steg utanför. Det går bara att se åt det håll där det finns en glugg och så bakåt genom dörröppningen så han såg inte vem det var som kom.

Den som gick därutanför gick bak till dörren. När maken vände sig om för att titta vem det var så stod en björn där. Då blev han nervös och ganska skakis. Han hade inte så många flyktvägar...

Han funderade på om han skulle ringa hem och väcka mig så att jag skulle komma med en bil och skrämma bort björnen. Men hur det var så vände djuret på klacken och bakspårade maken ner till byvägen och där försvann den.

När jag gick ut för att morgonkissa hunden så kom älsklingen hem. Då var han rätt speedad och skakis.

Jag har inga före bilder från Ns rum. Men från en gammal födelsedagsbild kan man se att det är rätt mörka tapeter och små fönster. Bilden är från när maken och jag hade sovrummet där. Rummet är inte piffat och grejat med nu. Men det är mycket ljusare för den lilla gossen än vad det varit tidigare.

N i den gamla varianten av sovrummet.

Något ljusare...

Nu har maken för 70-11 gången den här sommaren lagat mat. Jag har världens bästa karl jag!

Sommar

Nu är det ju sommar! På jobbet fryser vi och när vi kommer ut är det bara ljuvligt. Ikväll skulle jag vara hemma. Glöm det! Nu ska jag på fotboll. Mer än så här blir det inte i dag. Det kan ju vara skönt att inte behöva läsa så mycket. För er alltså.

Ha en alldeles underbar sommarkväll!

Papp-älg

Efter gårdagens misslyckade skjutning var det bara att ta tjuren vid hornen och börja öva. Maken hämtade mig vid jobbet och sen stod jag och slogs med myggen samtidigt som jag hade säker vapenhantering och skulle träffa den förbannade lilla träffytan på pappersälgen. Vilken jädra tur att man inte behöver skjuta upp på en björn. På en björn är träffytan nämligen minimal. Det skulle aldrig gå. Jag ska inte jaga björn och inte älg heller för den delen. Men skjuta på en papp-älg det vill jag kunna göra.

Det är viss skillnad på träffytan på en björn och en älg.

God natt!

Jobbardag

Det blev ingen högviltsjägare av mig ikväll. Skit också. Det är ju en världslig sak, men skit ändå. Jag var inte ens nära. Jag är ganska duktig på att skjuta prick, men inte i kväll. En serie är 4 skott. 3 serier av 9 ska sitta. Jag lyckades med en serie. Resten av serierna träffade jag 3 av 4 skott förutom en riktig skit serie då jag träffade 2 av 4 skott.
Det sociala runt uppskjutningen är trevlig i allafall. Man sitter och analyserar vad man gjort för fel, hur det har gått för andra och vilka man kommer träffa när det blir omskjutning. Vi saknade kaffe, en brasa och lite körv.

I övrigt var det första jobbardagen idag. Det var inte särskilt upphetsande. Ett återbud och en som inte kom. En som tränat på jättebra och nästan var besvärsfri. En annan som inte gjort det. Ja, så ser det ut under mina dagar. Folk är som folk är mest. De som har orken att ha fokus på att bli bra eller bättre blir ofta det. De som har annat att ha fokus på i livet prioriterar ofta andra saker. Bara man är medveten om de val man gör tycker jag att det är helt ok. Man gör det som är viktigast här och nu. Man står sig själv närmast, eller ofta sina barn.
Med åren blir man luttrad. Nu för tiden frågar jag ofta mina kunder hur mycket energi/kraft de kan lägga ned på sin träning/behandling. Jag anpassar mig efter det. Träning som inte blir gjord är värdelös. Bättre med en övning som blir gjord än tio övningar på ett ambitiöst träningsprogram som aldrig blir gjorda. Folk är ganska ärliga. En del säger "Jag fixar tre övningar om jag inte behöver göra dem varje dag", en del säger att de fixar det varje dag. En del säger till och med "Tack, nej. Inga övningar för mig just nu. De blir inte gjorda. Jag ville bara veta vad det är som gör ont". Det är också okej. Bara man vet vilket val man gör.

N´s rum blev klart igår kväll. I dag har N och A donat och städat och plockat. Det blir bra det där.
Ingen bild i dag heller. Gu´nå så tråkigt. Jag tittar i "arkivet" och ser om jag hittar någon gammal sköning...

Och det gjorde jag. Håll till godo!

N tar de första stapplande skidstegen

A är blomsterflicka på syrrans bröllop. Fin bukett och fin unge.

L träffar en av dåtidens idoler. Ove Molin.

Måla

Som vanligt inför en nystart för ett nytt jobbar år blir jag lite manisk. Jag vill att hemmet ska se tipp topp ut. Det ska vara välstädat och rent och allt ska vara undanplockat. Det funkar ju aldrig för mig. Och ändå tror jag det varje gång jag ska ha en höststart.
I år, idag, blev projektet lite större. Stinas dotter målade om sitt rum häromveckan. "Aha!" tänkte jag. "Är inte N´s rum lite väl mörkt med mörkblå tapeter och små små fönster? Joo, så är det ju. Att jag inte tänkt på det tidigare."
Ja så snurrade det på i 10 minuter. Maken insåg direkt att det inte var någon idé att ifrågasätta. N tyckte väl rummet var okay ändå. Men han gav tillåtelse till slut att vi skulle få måla om.
Dotra och jag for och köpte färg. Vi slipade ner bården mitt på väggen så gott det gick och nu har vi målat en vända. Kanske hinner vi en vända till i kväll. Annars blir det onsdag. Jag hoppas vi klarar det på två omgångar med målning. Men färgen är ljus och tapeten som sagt mörkblå. Tapeten lyser igenom ganska mycket så det finns risk för att det blir tre målningar innan det är klart.

Hunden klev på färglocket så den stackarn har fått suttit ute hela eftermiddagen och torka. Vi har numera inte en helt svart hund utan en hund med vita strumpor och vit svanstipp.

Nu är det lite vila.

Hemma igen!

Ho ho huset nu är vi hemma igen! Nu ska vi va hemma fram tills höstlovet. Blir det nog. Jag tar ev en tur till Stockholm nästa helg och till Halmstad första veckan i September och till Mölndal i slutet av september. Men alla dessa är på eventuellt stadiet. Men under tiden, huset, kommer resten av familjen att vara hemma. Någon kommer att vara hemma.

Nu är semestern slut. I morgon börjar jobbarveckan. Men jag är ju ledig på måndagar, så jag börjar med ledig dag. Tjo ho!

Kärlekshelgen då? Jorå det har varit bra. Det är lite konstigt att åka till ett ställe och veta att vi  inte ska göra annat än att äta och umgås i två dygn. Åker man till stockholm eller någon annan stad eller tilll fjällen har man ju oftast en plan att man skall göra något. Men icke nu.
Så vad har vi gjort? Vi är ätit massor med god mat. Vi har tittat på massor av båtar. Vi har paddlat kanot i skärgården och vi har dessutom spelat tennis två gånger. Eller spelat. Vi har tränat på att träffa bollen. Och! Vi hartittat på OS. Vi
var till Gustafsberg också och gick på alla outletter som finns. Men utan att handla. Vi fikade istället.

  

Barnen har varit som spridda för vinden. N har bott hos farmor och farfar. Den ungen spelade fotboll igår. 2-2 i första och 5-3 i andra matchen. Sen sprang han klöver lopp, oplanerat, i 30 minuter. Så vi hade inte ens satsat på honom. Han sprang hela tiden och enligt farmor hade han inte ens tid att dricka. Igår kväll åkte han raggarbil med grannarna på cruisingen nere på byn. Nöjd kille!

L sov hos farmor och farfar första natten. Fixade hämtning efter fotbollsträningen i går och åkte till Söderhamn och tremänning Jonas. I dag tog han bussen därifrån och spelade med B-laget i Bergvik och liftade med tränaren hem till Gusbo. Även han nöjd kille!

A har haft kompishelg med tre kompisar uppe i stugan. Mormor och morfar var backup. 2 tjejer åkte hem i går och en var kvar tills i dag. Sen fixade hon skjuts hem och slapp ta tåget. Nu är hon lite sliten och ligger och smsar. Men hon har haft så kul!

Skönt att vara hemma. Nu är det dags att ta tag i lite mer av det där som jag skulle göra i början på veckan: Domestic housework.

2 rader till

Det här med OS är ett besvär. I kväll är det boxning här hemma och sen blev det brottning. Men nu i säng innan det blir tårar. N vann på att han var lättviktare, L vann på fairplay. Men nu är det sluskrivet iallafall.

Mobilelände

Då var vi hemma igen. Mutade precis äldsta sonen med en Dajm för att han skulle gå ut med hunden så att jag kan sitta och blogga istället.

Idag har världen varit jobbig för dotra. Maten var fel, aktiviteterna var fel, mamma var fel och Björnrike på sommaren var definitivt fel. När jag påpekade att om hon skulle gå med neddragna ögonbryn hela dagen skulle hon få ont i huvudet så svarade hon att hon redan hade ont i huvudet... Men mellan de timslånga soffliggarperioderna med mobilen i näven så rastade hon hunden och oljade in altanen. Att röra på sig är ju inte hennes melodi. Anar man en protest mot mammans rörelseiver och fokus på att det är viktigt att röra på sig? Hmm...
Det är också så här att jag så väl känner igen mig själv i henne från den åldern. Men det blev ju folk av mig också och hon är redan så mycket klokare än mig när det gäller massor av saker. Så speciellt orolig är jag inte.

L har varit och fiskat någon timme annars mobilitelefon och soffläge även för honom. Men han diskade efter lunchen.

N och jag tog en tur till toppen av Långsvängen och gick ned för Snobben. Vi var lite orättvist utrustade. N gick i foppatofflor och jag i vandringskängor. Men han gjorde en suverän insats, också han mellan mobilspelandet.

Det här med mobiler är svårt tycker jag. L och A har sina egna och använder de på olika vis. A smsar mest. L använder sin till att spela och titta på youtube. N har ingen egen utan lånar min eller makens. Det är perfekt när vi åker bil. De har något att sysselsätta sig med. Men när vi inte åker bil och det är mitt på dan och det inte ösregnar eller är snöstorm så passiviserar det barnen så fruktansvärt. All initiativförmåga till att göra annat bara försvinner. Jag blir tokig!
Fast jag får väl vara glad så länge de spelar wordfeud, då tänker de i allafall.

Hur som helst packade de bilen och städade lägenheten innan vi åkte. Maken och jag då? Jo vi satt på altanen i solen och drack ett varsitt glas svalt vitt vin. Eller inte ;)

Dubbelmoral är jag full av. Jag gillar också min mobil. Jag spelar wf, surfar, lyssnar på böcker och på radio. Ibland tittar jag på tv i den också. Så visst är jag en mobilnörd också.

I morgon drar maken och jag iväg på kärleksemester. De´ni!
Jag har belagt mig med bloggförbud tills på söndag. Vi får se hur det håller.

Lite mer bilder från de senaste dagarna:

Lycklig L

Mycket nöjd A

Kanske ett julkort?

Syster och bror

A jobbar för fullt.

På väg upp till toppen.

På toppen

Från toppen