Tisdag 28 februari

Nu är det kväller. Det är tisdag. Tror vi. Snacka om att bli dagvill! Igår förmiddag kom vi till Rotorua. Det är som ett centrum för Maorikulturen. Det kan vara intressant att lära sig mer om Nya Zealands urbefolkning tycker jag. Jag är den enda. L är lite intresserad och kan tänka sig att gå på någon show och titta på utställningar. När det började regna idag backade han ur. Det gjorde inte så mycket. Jag hade inte heller någon större lust att gå omkring och bli blöt.

När vi kom fram till Rotorua gick vi på turistinformationen. De har jättebra sådana här. Man får bra med hjälp  att boka grejor och de ringer upp och kollar allt åt en. Vi hittade på en gång något som tilltalade A. Adrenalin Forest. Vi åkte dit, några mil ut i ingenting. Där fanns en bana som började på ca 3 meters höjd. När man klarat av den banan gick man vidare till bana 2 som var upp till 5 meter och när man klarat den så gick man vidare till högre och högre höjder med allt svårare utmaningar. N var tillåten att gå bana 1 och 2. Resten var han för kort för. A gjorde tom bana 3. L och maken gjorde bana 4. Sen stängde placet. Lika bra var det. Herrarna hade nog inte gått vidare till svårare banor. De på slutet var 18 meter höga.

Banorna synns knappt i skogen. N är på väg upp i bana 1.

A är högt upp.

Det här är också högt!

A åker "Flying fox"

Maken åker också

N går över "Vietnam bridge"

N åker flying fox som varje bana slutade med. Här synns också selen man hade på sig med säkerhets tamparna som alltid måste vara fastsatta i åtminstone en punkt.



L är på väg in i nätet.





Högt däruppe är L



Vi sov på en camping i natt. Vi behövde tvätta och dessutom hade campingen varma bad. Så där satt vi under stjärnhimlen i gårkväll i 40 graders vatten och letade efter southern cross. Nu skulle vi behöva dusha igen. Åtminstonde A och jag. Vi har varit ute på en två timmars ritt i dag. Pojkarna gjorde läxor och spelade minigolf i stället. De ville inte rida. Jag kommer inte kunna gå ordentligt i morgon. Träningsvärken kommer vara outhärdlig. Skinkvärken är redan ganska påtaglig! Men så roligt det var. Vi red runt på en farm bland kalvar, kullar och skog.

A på sin brunte



Jag är sist!

Jag gick också banorna i Adrenalin Forest. Höll mig med N, det räckte bra!

Just nu står vi på en parkering vid havet vid Mount Maunganui. Det regnar och regnar. Men enligt killen på resebyrån hade det inte spelat någon roll om vi varit här i somras, för det var lika väder då. Det är ju en liten tröst i allafall. Vi får se hur vädret blir i morgon. Kanske blir det en blöt promenad eller ett inomhusbad. Grattis alla Marior! Kram och god natt!