fredag 3 februari 2012

Muuladhara


Nu är det fredagsmys... Och vi ska äta kyckling.
A och N följde med mig till Trönö för att träffa farfar. Han skulle precis iväg och handla med min farbror när vi kom så då fick jag mig en trevlig pratstund med min faster. Jag är inte så förtjust i att prata i telefon. Tycker det är ganska tråkigt faktiskt. Det jag tycker om mer och försöker ta vara på mer och mer är att ta tag i de tillfällen jag har att prata med de som är runt omkring mig. Öga mot öga. Min faster träffar jag inte så ofta. Men jag gillar henne verkligen och det är så mysigt att sitta och prata med henne. I dag blev det så.

I mitt jobb är det ofta så att människor har tid och möjlighet att prata en stund. Vid deras första besök hos mig har vi ofta en timme avsatt för samtal och undersökning. Det blir ofta en bra grund till fortsatta samtal vid efterföljande besök. Det är häftigt. Alla dagar är man väl inte på topp och tycker att alla är så himla intressanta men de flesta har någon intressant historia att berätta. Det gäller att fånga dom. Kanske är det ganska lätt att få folk att berätta för att de är avklädda och det är mycket kroppskontakt.... Låter ju lite spännande, men tyvärr, inte alls spännande. Man får en ganska avkopplad relation till kroppar i det här jobbet.

Samtal blir viktigare och viktigare för mig. Men för vissa är det tvärtom. Om jag ringer 14 åriga L kan det låta så här:
- Hej det är mamma!
- A hj
- Vart är du?
-Hemma
- Hur har du haft det idag?
- Bra
- Vad har ni gjort i dag då?
- Inge särskilt.
- Har du varit ut med Mezzo?
- Nä
- Kan du gå ut med honom?
- A, snart.
- Är dom andra hemma?
- Vt´nte

Jag är som maskin som bara ställer frågor. Det bjussas inte på någon extra information alls, allt ska tvingas ut. Samtal med mamma är i allafall inte så intressant för en 14 åring. En del säger att det blir bättre när barnen fyllt 20, då kommer dom liksom tillbaka. Jag hoppas det.

Jag har köpt en tavla av min kusin Kristin som nu är i New York och ska ställa ut tavlor. Gissa om jag är mallig över att ha en sådan talangfull kusse. Har inte riktigt bestämt var den ska sitta ännu. Har inte den hemma än heller. Men den kommer nog i mars. Visst är den fin?
Muuladhara
Det kanske finns en anledning till att jag fastnade för den. Kristin beskriver den i sin blogg.

Nu ska jag fortsätta med "Fredagsmys..." I morgon är det badminton för L i Sandviken. Både maken och jag åker för att titta. De andra barnen hittar på lite annat. God Kväll!

1 kommentar:

  1. Intressant tavla. Man riktigt ser svanskotan och ryggkotorna ;0) Jag förstår varför du fastnade för den. Må gott!

    SvaraRadera