Bottenläge till pangbrud

Jag börjar bli lite hängig igen. Jag undrar om det är för att det börjar bli sommar igen eller om det helt enkelt beror på för lite hemma-tid. Det kan vara det senare. Men det vill jag inte att det ska vara. Jag har ju så roligt! Jobbet är kul och att jag har fått farit och åkt hit och dit den senaste månaden har varit så kul. Men det tar nog mer än vad jag tror på min enkla själ. Jag känner mig inte deppad på något vis utan bara så outsägligt trött.
Jag har haft artrosskola i Arbrå i dag. Jätteroligt. Jag slutar senare än vad jag brukar då. Så jag har hoppat över Ns klassträff i kväll. Det svider. Jag orkar helt enkelt inte. Samtidigt är det en oro i kroppen. Svårt att varva ner. det är väl därför jag sitter här vid datorn i stället för att vila en stund. Det får bli några lugna kvällar framöver. På fredag drar L, mamma, pappa och jag till Umeå. L ska spela badminton.

En av mina flickor bjuder på en bild. Håll i er för hon är en pangbrud!
Och det är snö och det är kallt och solen har gått ner...