Ikväll är det en fest på gång. Betydligt mindre skala än förra gången och betydligt mindre att ordna med. I kväll får gästerna ta med sig sin mat själv. Vi bjuder på efterrätt och kaffe.
Just nu håller jag på att baka matbröd. Lite sånt kan ju vara gott att ha. Degen ska snurra runt i assistenten i 5 minuter till innan jag ska sätta ner den i källaren för 2-3 timmars jäsning. Till efterrätt blir det NZ-ländsk vanilla instant pudding. Vi får se hur det faller ut i Sverige. Jag älskar det och köpte på mig flera förpackningar när vi var i NZ. Nu har jag hamstrat på det så länge att utgångsdatumet börjar närma sig.
Dagens utsättningssymtom är krypande känsla i kroppen. Hade ganska mycket av det som insättningssymtom. Det känns som händer, armar och ben skakar - fast inget är synligt. Det är som en rastlöshet. Det blir väl några dagar med det innan det ger sig.
Jag hoppas verkligen att jag inte kommer att behöva äta liknande mediciner igen. Jag förstår att det är jädrigt lätt att falla tillbaka i att fortsätta att ta det. Jag hoppas att jag kan klara mig med samtalsterapi. Och det ska jag ta tag i snart. Har fått tips om en duktig terapeut. Jag ska bara skrapa i hop lite mod. Jag anar att det kommer att bli tufft. Jag är ju inte så himla pigg på att skrapa fram mina sämsta sidor, de sidor som jag försöker gömma för omvärlden. Men spännande ska det bli!
Vad tiden går fort. Petras efterlängtade utlandsresa är snart här, den som kändes så långt borta. Vår badsemester-resa är också snart här. Fick mail från resebyrån att det endast är 50 dagar kvar. Det är ju ingenting. Mycket ska hända fram tills dess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar