Vad är så viktigt i mitt liv nurå så att jag inte bloggar? Äh det blir inte av bara. Strävar efter att få åtminstone 7 timmars sömn varje natt, det lyckas i bland. Men i övrigt är det ganska ok måste jag säga. I fredags hade vi goda vännerna med ett par av deras föräldrar på middag. Social som jag är (ironi!) gick jag och lade mig vid 23-snåret medan de andra fortsatte att ha samvaro fram till 1-snåret. Men det var taktiskt, då kunde jag ta en prommis upp till fäbodvallen på förmiddagen. På kvällskvisten hade vi klassfest. Vi var 7 som gick en terminskurs höstterminen 1989. Vi var 5 som träffades i lördags. Supertrevligt. Det känns lyxigt. Jag faller hela tiden tillbaka till det här med att ha förmånen att ha de här trevliga människorna runt mig som jag har. Men nu känner jag mig lite usel och inte så trevlig själv, men det ska bli bättre Petra och Johanna! Jag ska uppvakta er, jag har inte glömt. Jag vill att det ska ske och det kommer att ske någon dag!
Kramelikram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar