Halva dagen igår gick åt att titta på sönernas badmintonspelande. L nådde sitt mål och N spelade första matchen ever och var så lycklig. Jag blir fruktansvärt nervös när de spelar. Idiotiskt egentligen, de är barn och det ska vara kul och jag vill att alla barn ska få vinna åtminstonde en match vilket betyder att mina barn måste förlora någon gång också... Ändå sitter jag där och kallsvettas och spänner mig så jag skakar. Det blev tacos och prinsessbakelser till middag till spelarna och till sjuklingen A som fått vara hemma ensam hela dagen.
Ska försöka hitta motivationen till att dra på mig träningskläder och ta mig ut och springa några kilometer. Ligger väldigt lågt med träning nu. Åker mest skidor och det blir inte mer än 4-5 km någon gång i veckan, i skoterspåren och efter skogsvägar. Det går inte fort, det är mest för själen och hunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar