Härlig blåsig helg.

Helgen var fantastisk. Backarna var nästan tomma på folk och det var underbart före. Mycket god mat. Herrarna vann på trav, jag fick champagne och träningsvärk efter skidåkningen. Jag tror alla hade det bra, utom våran lilla A. Hon var trött och hade ingen lust att åka skidor. Ville mest vara ensam när vi andra gick ut. Men på något sätt var hon nöjd med det. Hon fick vara själv mellan fika och matrasterna.

Jag tror att hormonerna flödar här hemma och jag har svårt att förhålla mig till det. Jag tycker det är svårt att veta om vi verkligen aldrig lyssnar på 13 åringen när han skriker det och om det är så att vi bara ska acceptera att allt, precis allt, ifrågasätts av 11 åringen. 7 an är det just nu lite lugnare med, förutom att han har ont i magen varje dag han skall till skolan. Nå´t är det ju som gnager i honom, men det är hopplöst att klura ut vad. I morgon åker han och tittar på Brynäs-Modo med pappa. De andra barnen vill inte följa med. L laddar för badmintontävlingar i helgen och A har varit på travskola ikväll och är nöjd med att vara hemma.

Vi funderar på om det är en god idé att köpa lägenhet i Vemdalen eller inte. Vi har svårt att bestämma oss och väger fördelar mot nackdelar.

Nackdelar just nu:
Dyrt
Kommer det att finnas vita vintrar framöver?
Vill barnen fortsätta att åka skidor?
Får vi den såld om vi vill.

Fördelar:
Få tillgång till boende som vi vill ha det när vi vill.
Hyra ut resten av tiden och därmed kunna finansiera delar av köpet.

Fler nackdelar just nu, men vet inte om de väger tyngre än fördelarna. Det kommer att snurra många varv till det här...

Vila och rökning

Några dagar ska jag vila. Bilen är packad. Maten är handlad och jag är snart på väg! En tur till Härjedalen över helgen. Ska bli skönt. Här är det -17 grader, det är varmare dit vi ska.

 Jag var och handlade häromdagen. Tjejen bakom mig i kön köpte 5 cigarettpaket. Herregud, 5 paket! Jag fattar inte. Det finns inget bra med att röka. Det är dyrt. Det är barnarbete. Det ökar risken att få cancer. Det leder till blodkärlsförändringar, som i sin tur leder till hjärtinfarkt och stroke. Jag fattar inte att man utsätter sig för risken att bli ett vårdpaket, att bli halvsidesförlamad, att tappa förmågan att kommunicera. Nä jag förstår ingenting! Nu har det dessutom visat sig att rökning leder till större risk att utveckla Reumatoid Artrit. Jag har inga bevis men jag blir inte förvånad om det visar sig att rökning även leder till större risk för att få fibromyalgi och långvariga smärttillstånd. Vilket leder till nedsatt förmåga att arbeta vilket leder till större beroende av samhällets insatser vilket leder till en känsla av att man inte är en del av ett socialt sammanhang vilket leder till depressioner osv osv. Nä, jag har inget gott att säga om rökning. Men man kan bli j*****t rik pga att folk röker.

Människominne

Vissa människor har ett otroligt människominne. Var på ett möte idag där min näst högsta chef var med. Hon har många hundra anställda under sig. Trots det har hon stenkoll på vilken enhet jag tillhör. Jag har varit på möte med henne 2 gånger förut. Det har liksom idag varit stora möten med minst 20 personer som deltagit. Jag är djupt imponerad.
Avslutade första omgången som "kursledare" idag. En erfarenhet rikare. Någon större pedagog är jag tyvärr inte. Jag hoppas verkligen att någon har tagit till sig det vi försökt förmedla.

Långdag och jakthund som tror han är en vakthund

Måndagar är min långa dag på jobbet. Känns tungt på morgonen men bättre efter lunch. Trevligt när det kommer långväga kunder för att träffa mig. Men det är desto mindre trevligt när de väljer någon annan för att jag inte klarar av att hjälpa eller inte klarar av att inspirera tillräckligt mycket för självhjälp.

Vår ettåriga hund har fått en knäpp i skallen tror jag. Från att ha varit hur trevlig som helst har han förvandlats till ett monster när det kommer folk. Den beskedliga och trevliga jaktcockern har blivit en rasande vakthund. Fruktansvärt otrevligt och pinsamt. Kanske det hjälper att stänga in honom när det kommer folk och släppa ut honom när folket väl har satt sig. Ja, jag vet inte. Någon i cyberspace som vet?

Ryggelände

Det gör så djävulskt ont i ryggen när jag börjar lufsa mina kilometer. Jag töjer höftmuskulturen ordentligt när jag kommer hem och det känns lite bättre. Jag har inte sprungit sedan i oktober. Det är faktiskt riktigt skönt. Jag tyckte om det idag. Förutom ryggeländet. Nu ska jag sova.

Badminton

Halva dagen igår gick åt att titta på sönernas badmintonspelande. L nådde sitt mål och N spelade första matchen ever och var så lycklig. Jag blir fruktansvärt nervös när de spelar. Idiotiskt egentligen, de är barn och det ska vara kul och jag vill att alla barn ska få vinna åtminstonde en match vilket betyder att mina barn måste förlora någon gång också... Ändå sitter jag där och kallsvettas och spänner mig så jag skakar. Det blev tacos och prinsessbakelser till middag till spelarna och till sjuklingen A som fått vara hemma ensam hela dagen.

Ska försöka hitta motivationen till att dra på mig träningskläder och ta mig ut och springa några kilometer. Ligger väldigt lågt med träning nu. Åker mest skidor och det blir inte mer än 4-5 km någon gång i veckan, i skoterspåren och efter skogsvägar. Det går inte fort, det är mest för själen och hunden.

Bikten

Beror allt på slumpen och tillfälligheter eller styr vi över våra liv? Både och hoppas jag. Jag väljer till viss del hur jag ska känna och hantera händelser i livet. Vissa känslor råder jag inte alls över. Mina sämre sidor har jag svårt att råda över. Min avundsjuka, min bitterhet och ibland mina känslor att vilja skada och såra andra människor. Inga bra sidor. Jag jobbar konstant med att bli en bättre människa, både för mig själv och för de som är runtomkring mig. Helt genomsyrad av dåliga sidor är jag inte. Jag älskar och bryr mig om också. Jag har en vilja att göra gott. Jag vill att varje möte med någon annan ska sätta spår. Där både jag och den människa jag möter har fått och gett någonting.

Åh herregud vad pretensiöst det här blev då. Det kan också tolkas så här:

Kvinna i 40 årsåldern, jobbar i vårdsvängen, älskar samtalen med kunder där jag får följa deras livsresa,  3 älskade barn, tränar till husbehov, har en make som har härdats genom åren. Försöker hitta en gnutta glädje och förnöjsamhet i varje dag. Är livrädd att livet ska ändras och min fantastiska livsbubbla ska gå sönder.

Nu ska jag ut och åka lite skidor med hunden!