Stina och Gusbo 5an

Satt i godan ro och åt frukost i morse och läste SvD annonsbilaga. Då dök det upp en kämd nuna. Jag höll på att sätta i halsen. Hon är duktig våran Stina!

Halv tolv när jag fortfarande åt frukost knackade på dörr´n. Lite lätt stressad blir jag då jag fortfarande sitter i nattskjortan. Grannen, phu! Sen blev det fart. Barnen bokade badmintonplan och jag kom på att jag skulle gymma och vips så var vi på Haneborg. En promenad runt den nydöpta Gusbo 5:an med mina polare innan jag kraschade i soffan. Nu väntar jag på att bli serverad middag av maken. Kanske man skulle fräscha till sig lite innan och ta av sig träningskläderna. Om jag orkar.

Ozzy och Mezzo, mina promenad polare.

Spökfest

Kvällens aktiviteter... Barnen blev bjudna på spökfest. Jag ville också klä ut mig och övertalade syrran att få komma och spöka lite för barnen. När jag kom var flera av barnen redan vettskrämda. Det hade varit ett monster där och att jag kom och knackade på fönstret gjorde inte saken bättre. Men det var en snäll häxa som kom och det blev bra efter en stund.


Fyra sköningar




Kusliga kusiner




Den vackra damen eller den inte vackra transvestiten




Snygga gänget.



Björnrike och kompiskärlek

Efter två nätter i Björnrike är vi hemma igen. Men jag ville inte åka hem... Det är så skönt att vara där. Vi har inte gjort många knop däruppe. Gått lite grann, läst en hel del och framförallt haft en familjefejd i "Bondespelet" som varade i två dagar. Den äkta bonden vann med råge och vi andra fick trösta  oss så gott det gick. Innan vi åkte dit bad jag barna att packa det de skulle ha med sig. Ingen sa något om Wii eller Xbox, inte jag heller. Alltså kom det inte med något tv-spel. Ingen frågade heller efter det när vi var där. TV:n stod inte ens på hela dagarna. Det var mystiskt och magiskt.

              


Stackars L råkade få foten under bilhjulet när vi skulle åka i tisdags så han körde med högläge och kompressionslindning under tisdagen och vila under onsdagen. Idag var han återställd och kunde spela badminton igen.

  



Vi har helt ok utsikt från vår lägenhet.



Idag kl 10 stod A 12år och jag redo för en tur med Islandshästar på några timmar. Det innebar att våra tre herrar själva skulle städa ut lägenheten. För första gången utan den kontrollerande mamman. Och vet ni...? Det gick alldeles utmärkt, det var alldeles skinande rent i lägenheten när vi kom tillbaka. Nu kan vintersäsongen och uthyrningarna starta.

I somras var vi i väg och red med Rid i vemdalen Då red alla i familjen utom maken. Han gick med hunden. I dag skulle vi ta en längre tur  med samma företag och då blev det bara A och jag. Vår tur blev på drygt 3 timmar med en paus för gulaschsoppslunch. Vi skrittade och töltade och vi for som små vantar i sadeln. Vi var rejält stela och mycket glada när vi kom tillbaka. Glada för att det var en underbar tur och för att vi skulle få värma tårna som blivit isbitar.



Fantastisk rörelseoskärpa, eller?  Men om man tittar ordentligt kan man nästan se fjället framför oss.



Under hemfärden frågade N 8 år om O, vår Vallentunagranne, var på landet hos oss. För nu längtade han efter honom. Han kom inte i håg hur han såg ut ens, det var så länge sedan de sågs "Jag vet att han är smal, har ljust hår och ser bra ut, men jag kan inte komma i håg hans ansikte". Det var tre veckor sedan sist. Han åt den varma korven, som var middag i dag, på väg hem till O för han stod inte ut med att vänta längre. Det är kompiskärlek!

1:a pris och rökdykning

I morgon stundar nya tider. Arla tider. Jag har funderat på hur man gör med de färdigtryckta förpackningar som redan finns för mjölkprodukter med Milkos tryck på. Hur gör man med dessa? Ska det från i morgon bara användas Arla förpackningar och kommer då Milkos förpackningar kasseras. Det vore ju ett resursslöseri. Maken lugnade mig och talade om att Milkos förpackningar kommer att användas tills de är slut. Och jag behöver inte oroa mig för miljöförstöring i den aspekten iallafall. Phu! Det är mycket att tänka på.

Helgen i Sundsvall slutade lyckligt med 2 brons och 1 guld för badminton klubbens 3 deltagare. En av killarna blev dessutom riksklassad. Så roligt! Jag blir så nervös när de spelar så halva tiden sitter jag och spelar på mobilen - jag måste ha något annat i händerna. På vägen hem åkte vi in till barnens tremänningar där det var födelsedagskalas. Underbara muffins, tårta och varma mackor. Hon kan den där fru L.

Final. Nu är det spännande!

Dom klådde Borlänge killarna den här gången med en två settare.

1:a pris! Tyvärr var det ingen riksklassning i dubbel.

I lördags hamnade N 8 år i en åttaårings himmelrike. Åtminstone om man älskar "112-på liv och död". I bland svarar han i telefonen med " Ja det här är Rickard på Bollnäs polisstation". Härommorgonen hävdade han bestämt att han inte alls behövde kliva upp för att gå till skolan för han hade minsann kvällsskiftet. I lördags fick han följa med pappa till pappas kompis L för att kolla in brandstationen. Så nu har karriärmöjligheterna vidgat sig för N så att även brandman är en möjlighet. Just nu har han täckbyxorna i hallen med stövlarna iträdda  så att han snabbt kan komma i väg när det blir utryckning. Då springer han i väg drar på sig byxorna och sätter sig i bilen och drar på varningsblinkersen - har man inget blåljus får man ju improvisera.

Rökdykare N.

Sundsvall

-Smörj in mina fötter mamma. De ligger här och fryser säger L 14 år.
Han har använt fötterna mycket idag. Jag tänker att han får smörja sina fötter själv, men tänker sen, det är klart att jag smörjer in dom. Han har en stor blåsa på vardera stortå. Har han tur håller de att spela på i morgon också.

Vi är i Sundsvall. Vi åkte hemifrån vid halv sju i morse och första matchen var kl 9.50. Han spelade mix med en tjej från  Umeå, en annan tjej den här gången. Tyvärr förlorade de och åkte ur. Han kom till kvartsfinal i singel, spelade jättebra och jag tror han är hyfsat nöjd. I dubbel är det semifinal i morgon. De vann deras första dubbel match som spelades kl 21 - så det har varit en lång dag.

Mix

Sundsvall är en trevlig stad. Jag har hunnit med två turer till Birsta och en tur ner på stan. Vi bor på ett Vandrarhem = billigt. Men det finns många skoaffärer = inte billigt. Men ack så snygga skor det finns och ett par får följa med hem.

K och jag har fina skor

J och K bor på samma vandrarhem. Vi orkade sitta en stund framför tvn och umgås, det är fördelen med vandrarhem man träffar lite annat folk och sitter inte bara och ugglar på sitt rum.

J och L. L är trött och har svårt att se normal ut.

Förnöjsamhet och vedic art

Jag tränar mycket på att hitta en känsla av förnöjsamhet i tillvaron. Igår lyckades jag ganska bra, med några dippar under dagen. Men det var helt ok.

Igår hade jag min första kund sedan jag började arbeta. Det var så roligt! Även besöket hos försäkringskassan var bra. Men det bästa kom på kvällen. 30-års partaj mitt i veckan!

Kära kusin konstnärinnan Kristin är i Hälsingland några dagar för att kursa. Hon och faster Eva-Lisa slog till med dammiddag för att fira hennes 30års dag. God mat som bestod av potatisgratäng och kallskuret och en god old fashion efterrätt. Återigen åt jag så jag höll på att somna. Kvinnliga kusiner och mostrar, fastrar och syskon och syskonbarn var där. Så trevligt!
Tyvärr kom ingen i håg vad efterrätten hette. Men i småbyarna vi kommer från serverades den ofta vid missionsförbundets samlingar och den serverades med "fiker". Vi ringde en livlina och efterrätten heter helt enkelt "portion" och består av fiker = katrinplommon (inkokta i sockerlag), sockerkaka och vispad grädde. En himmelsk god skapelse.

Faster, Kusin, Moster, Kusin, Moster, Syskonbarn och Mamma till födelsedagsbarnet.

Moster, Kusin, Moster, Syskonbarn och Mamma till födelsedagsbarnet.



Födelsedagsbarnet Kristin




Kristin med sin faster och kusin



"Portion"

 Kristin är konstär och ska ställa ut i ett Galleri på Broadway, New York i februari. Hon målar "Vedic Art". Syrran fick en tavla levererad på kalaset. Kristin har en hemsida och en blogg: lindeart.com

Kristin och syrran.

Från Milko till Arla



Till våren blir det ko-släpp igen =D

Nya tider väntar för oss. Det senaste halvåret har varit tufft. Avräkningspriserna för mjölk, dvs det priset bonden får för per kg mjölk han/hon säljer till mejeriet, har sänks månad för månad. Några månader till hade troligen inte gått då hade nödlösningarna tagit slut. Konkurensverket sa häromdagen ja till att Milko får slås ihop med Arla, vilket innebär att vi kommer att få en höjning av avräkningspriset till "normalnivå". Vilket för oss innebär att vi kan fortsätta att vara mjölkproducerande bönder. Som medlem i Milko avsätts varje år en viss procent skattade pengar av avräkningen till varje bonde som den får då den slutar som mjölkproducent. Som en slags pensionsförsäkring som Milko förvaltar, det är alltså i hop jobbade pengar. Dessa pengar försvinner upp i Arla, men här gäller det att inte bli bitter... Vi kan ju trots allt fortsätta som bönder.

Det är intressant hur det vinklas olika i tidningarna. I Ljusnan, lokaltidningen, står följande:
"I och med inträdet i Arla börjar Arlas avräkningspris gälla den 1 november och det är Arla som betalar ut det. Det innebär en höjning på 60-90 öre per kilo mjölk för mjölkbönderna."
Det ser ju bra ut att vi får en så bra ökning av inkomsterna. I Svenska Dagbladet står det lite annorlunda: "Mjölkbönderna som varit knutna till Milko i Mellansverige har haft det ekonomiskt kämpigt.
- De har fått 60-80 öre mindre per liter än en Arlabonde säger Åberg"
Båda har rätt men Svenska Dagbladet visar tydligare hur det faktiskt sett ut.

Vi vardagsfirade igår med barnens favoritskräprätt : Kebab med pommesstrips och bearnaise och ketchup. Yeehaa!!!

Diskmaskinen har pajjat. Det är inte bra. Särskilt eftersom ingen vill diska för hand. Då blir det så här: