Evening jogg

Det snöar... och jag har sprungit igen!!!



Kram och God Natt!

Badminton för hela slanten

Nu är det måndag och det är andra veckan med mitt nya schema. I mitt nya schema är jag ledig måndagar istället för fredagar. Jag har själv valt det så, jag tycker inte om att ha söndagsångest inför arbetsveckan. Jag tycker om mitt jobb så egentligen är det inget att ha ångest över. Men jag blir lite stressad på söndagskvällarna. Jag provar att skjuta fram den ångesten till måndagen istället så får jag se hur det känns. Men idag känns det som jag skolkar och jag blir lite nervös för att jag kanske har tagit fel och inte alls har nytt schema. Hå hå ja ja. Har man inte problem så är det lätt att skapa sig problem.

Helgen har spenderats i Haneborg. Badminton igen. Den här gången klubbmästerskap. Alla barnen var med och spelade singel och dubbel. A spelade dubbel för första gången och hade blivit lottad att spela med M som är en duktig tjej i samma ålder. De spelade två mycket jämna matcher och de vann en av dom. Jag tror att A växte i andras ögon. Hur som helst var M helt rätt person för att A att spela med. De umgås inte alls annars. Har liksom aldrig kommit överens. Men M är en juste tjej som inte surar i hop i onödan. Hon lyfte A och peppade henne. A och M hade bestämt att även om de förlorade skulle de inte ge sig så lätt, de skulle kämpa för varje boll. Och det gav utdelning. Mitt mammahjärta liksom växte till av glädje och stolthet.

N spelade också dubbel för första gången. Tyvär missade jag den matchen. Men den hade varit en show. N hör till de pratgladaste barnen i klubben. Han hade satts i hop med den som är strået vassare när det gäller prat och är två år äldre. Maken berättade att publiken hade suttit och skrattat för det var en sån högljudd spontanitet under matchen. Carina som suttit siffervändare hade haft svårt att hålla sig allvarlig. Men barnens kommunikation fungerade tydligen för de vann sin grupp. Efter vunna matcher hade de dansat runt på planen. Jag skulle vilja ha sett det.

L tog hem två silver. Och ett skadat finger. Han spelade dubbel och kompisen skulle slå en boll och råkade träffa Ls pekfinger. Förutom att fingret gjorde ont så gick kompisens racket sönder. De slår hårt de där tonårs pojkarna. Fingret höll och det gick att fortsätta att spela. 



A och M spelar på den närmaste planhalvan

 I dag fyller min älskade farfar 89 år. Vi ska åka dit och fika mitt på dagen. Barnen börjar inte i skolan förräns imorgon. Det är svårt att hitta på någon present till någon som fyller 89. Men han gillar godis så det finns en chans att det blir något sådant. N kom precis och lade sig bredvid mig och konstaterar att han är precis som hans farfar, en sockerråtta.

Jag tränar ju mindfulness. N och A har kommit på att det är ett bra sätt att varva ner på kvällen. Det är så bra för då gör jag det också. Jag har förmånen att ha haft stöd av Kerstin Palm som är fenomenal på det här med att lära ut om att ta ansvar för sitt liv och vara här och nu. Hon har spelat in en cd som vi använder oss av. Jag har flera skivor med handledning av mindfulness men den är så bra. Enkel. Igår kväll hade N svårt att varva ner. Framemot kl 22 så bad han om att få göra "femman" (= spår fem, den som vi tycker är lättast).  Vi hann igenom nästan hela, sen sov han.

Nu vill N ha frukost. Å jag mä!

Mais oui!

Jag vill bara tala om: Jag har joggat 4 km. Kl 19, en lördagkväll, i mörkaste Hälsingland. Yeah!

Kaspars, Melkers och Balthasars dag

Jag är pigg. Klockan är halv sju, 06.30, och jag är pigg och har varit det i två timmar. Jag behöver sova men det går fanimej inte. Så jag ligger och tittar ut genom fönstret. Nyss var det ett stjärnfall. Jag önskade mig något. Jag ber till min inneboende kraft att det ska gå i uppfyllelse.
Jag tycker om att sova utan rullgardinen nere när det är vinter. Jag tycker om att se stjärnhimlen och jag tycker om att se när det ljusnar.



Utsikt från min säng

 I går var det en intensiv dag. Stina, Petra och jag packade, flyttade och städade. 4 fulla bilar med saker till Petras och Jespers nya lägenhet. Det kan kännas som om det är ändlöst med jobb när man står mitt i det. Men det blir bra. För allra oftast så löser det sig. Och det gjorde det i går också. Stina städade badrummet. Petra och jag packade och körde grejor. Det är kul att jobba tillsammans. Nu är det inte mycket kvar att göra förutom städning.


Fikapaus

 När vi på trettondagsafton firade vi de tre vise männens ankomst till krubban med att äta hos svärmor och svärfar kraschade barnen sockerkaksborgen de gjorde före jul och åt upp dekorationsgodiset.

Det tog 13 dagar för Kaspar och Balthasar och Melker att komma till krubban. Fick stackars Maria sova i stallet så länge? Hon var sannerligen en tålmodig människa. Först försöka förklara för Josef att hon inte varit otrogen utan att hon blivit gravid ändå sedan bo i ett stall. Jag har för mig att det var ett värdshus stall och där var det ju säkert ett himla spring dagarna i ända med människor som skall hämta och lämna sina hästar. Ingen idealisk BB-tid. Men hon måste verkligen ha gillat sin gud.

Vi gillar ju mat i vår familj. God mat och god dryck är liksom livets salt. När jag kom hem i går kväll kom grannarna över på middag.

De hade kokat fond på resterna av hummern sen nyår och gjort en underbar hummersoppa. Annikas farbror piffade upp den med löjrom, creme fraiche, krutonger och räkor. Så underbart gott. Lyckliga jag fick Ls tallrik soppa också.

Till huvudrätt blev det en fantastisk köttgryta som maken lagat. Efterrätten hade min underbara A gjort. Glasstårta med maräng med hemmagjord glass och fruktsallad.

Vi firade också. Inte bara firade vi att det är trevligt och träffas och äta tillsammans utan även att MITT STUDIELÅN ÄR FÄRDIGBETALT! Fint firade vi också, med en flaska champange sparad i flera månader för tillfället.

Nu ska jag sova en stund. Tror jag. Sen är det badminton resten av helgen.



Joggingtour

Nu är det helg igen efter inte alltför hård arbetsvecka för mig. Inte slö heller. Mer lagom. Lagom är bra. Jag fastnade framför tvn när jag kom hem i dag. Det var Finding Neverland. Eftersom jag är enormt svag för Johnny Depp som spelade huvudrollen blev jag kvar. Jag hade ambitionen att komma ut på en promenad på eftermiddagen. Vi var bjudna till svärmor och svärfar på middag. Nu blev det tight med tid. Då snörade jag på mig skorna, drog på isbroddarna och lufsade/joggade 4km. Fasiken vad hälsosam jag kände mig. Jäkligt nöjd också.
Men så här lätt var det sannerligen inte...


Nu har jag ätit en god middag hos svärisarna med svåger och svägerskor och alla de 6 barnbarnen. Det är som alltid trevligt och gott. Svärfar har långt gången Parkinson men han är med så mycket han orkar och går och lägger sig när han har får slut på orken.
Nu har jag slut på orken. I morgon ska jag till en av mina fina tillsammans med åtmistone en till av mina fina och flytta lite grejer. Hon ska byta bostad. Jag hoppas på en hel del fika - det är en sak som jag är bra på.

Slut på semestern

Nu är det slut på semestern och jag är tillbaka på jobbet. Hade två kunder i dag. Skrev och fortsatte vår städning av våra lokaler. Skulle boka in en ytterligare i morgon men den personen ringde inte upp. I morgon blir det en intensiv skrivdag och inbokning av nya kunder - vi har massor på kö. Ska bli skönt att komma igång igen efter det senaste halvårets händelser. Jag är sjukskriven ytterligare 1½ vecka och sen är jag frisk på papperet.
Gjorde ett test i dag som jag även gjorde i augusti. Det heter PSS och står för Percieved Stress Scale. "Normalvärdet" är 23. I somras hade jag 45 - inte bra! Nu, idag, hade jag 25. Bra! Det speglar bra vad jag känner. Mår bra men är oerhört stresskänslig och blir trött av ingenting.

En av mina fina flickors kompis har dött. Lämnar barn och fru. Jävla cancer!

I morse när jag stod i duschen rusade N in i badrummet. Straxt före sju. Det är fortfarande jullov... Jag frågade om det var något fel. N svarar "Nää, du vet jag är ju chef för brandmännen och då kör jag bussen åt dom. Jag gillar att vara chef" Så nu är det mer en karriär som busschaufför som drar. Det ska bli så intressant och se vart den pojken hamnar.

L har haft det bra i Vallentuna och hade nog gärna stannat längre om det inte hade varit  badmintonträning i dag. N hade nog också stannat längre i Gävle om vi inte hade bestämt att vi skulle ner och äta hos Y och M. Han gillar deras sängar!

A har ett riktigt "softigt" jullov. Hon har fortfarande inte klätt på sig. Klockan är snart 16. Men hon har blivit uttvingad på ett varv runt byn. Nu håller hon på att lära sig att ladda upp bilder på fuji och medans hon väntar gör hon en surdeg. Det är väl helt ok? N har stuckit till grannen för deras barnbarn är där.

Det blir en till bild från nyår, jag kan inte låta bli:



A och L



Nyår!!!

Goa vännen Annika har passerat 40 års strecket. Hon passade på att vara bortrest på sin stora dag så vi hade födelsedagskalas kvällen före nyårsafton.



Födelsedagsbarnet





Gäster och familj




Ena presenten gick det bra att sitta på.




Mina pojkar på hemväg.



Så blev det nyårsafton. Vi har som tradition att vara hemma på nyår och äta gott, promenera och spela spel. Vissa år är det familjen, vissa år är det med vänner. Den här gången var det med vänner. Vi blev 8 vuxna och 6 barn. Knytkalas vid dukat bord med god mat och god dryck. Det gillar jag. J och L hade champagne att välkomst skåla i.





Maken häller upp Champagne





L öppnar Pommacen



A och R hade förrätten. En underbar hummercoctail med vitlöksbröd till den vuxna skaran. De från fjorton och nedåt fick en vacker och god macka.

Förrätt

Förrätt

Värdparet maken och jag stod för huvudrätten. Pepparstek, potatiskaka, rödvinssås och bearnaisesås. M och S stod för den goda efterrätten och drycken till huvudrätten. 



Huvudrätt

Desserten bestod av mandelkaka, blåbärsmousse och lite annat götta.





S gör iordning efterrätten





Här är det fest!



Det har blivit tradition att gå med facklor och banka på hos grannarna och önska gott nytt år. Det är myspysigt och skönt att komma ut i friska luften.



Med så trevligt sällskap missade vi nästan 12-slaget. Men det blev fyrverkerier och lyktuppsläppning om än lite sent.



A





L




N



Flera på gång!



Efter att ha dansat oss varma var jag den första som gick och la mig vid 2. N kom efter en liten stund och kröp ned bredvid mig. I dag blev det en lång sovmorgon.

N har åkt till min moster och morbror i Gävle i dag för att sova där tills i morgon. L följde med till Vallentuna och kommer hem på tisdag. Så nu är det hål i huset igen. A är hemma och har kompis L här. A halkade på isen och vi börjar fundera på om hon ev har brutit handleden. Vi får få det kollat i morgon. Smärtan är hanterbar. Hon är lindad och har inte svullnat upp. Det kan ju vara en rejäl stukning också.

Nu är det dags att krypa till kojs med lite funderingar över vad detta år bär med sig. Jag tror på människans egna kraft att påverka sin situation, åtminstone till viss del. Allt styr vi inte över vi blir ju påverkad av människor runt om oss. Men jag hoppas att jag kommer att ha kraft att påverka det jag kan. Att jag ska vara med min familj som är det viktigaste i detta universum för mig. Att jag ska vara med de människor som jag tycker om och som tycker om mig. Att jag ska ha kul på fritiden och på jobbet. Att jag kan hitta känslan av förnöjsamhet varje dag. Även de dagar som är jobbiga och riktiga skitdagar. Nä nu får det räcka. Klart slut!